Varför frågar ingen oss?
Boken beskriver och analyserar ett aktuellt problem – både för samhället, våra arbetsplatser och för individen – nämligen långtidssjukskrivning. En slutsats som kan dras är att det inte går att hitta ett svar på problemet, utan att det krävs en helhetssyn om vi ska lösa problemet med långtidssjukskrivningen.

De ökade kraven på individerna, som blivit allt tydligare i arbetslivet på senare tid, innebär en ökad risk för utanförskap. De ökade kraven gäller även rehabiliteringen, vilket ofta innebär att det är individen själv som får ta ansvar för att komma tillbaka till arbetslivet. Projektets resultat visar på att det inte spelar någon roll hur stärkta individerna är, när arbetslivet ser likadant ut och ibland är hårdare rationaliserat jämfört med när de lämnade det.

Det som är annorlunda med den här boken är att det är människor som ofta har varit ett objekt för studier och åtgärder, som framträder och själva får sätta ord på sina erfarenheter. Boken visar på de omfattande kunskaper människor i ett så kallat utanförskap besitter och att de har annorlunda lösningar än de som experterna föreslagit.

Innehåll i boken och vem har gjort vad.
Boken inleds med ett förord av Kerstin Ekberg, Professor vid Institutionen för Hälsa och Samhälle vid Linköpings universitet.

De långtidssjukskrivnas berättelse som består av sju kapitel har sammanställts av Annika Andersson och Vanja Heed, som deltagit i PEOPLE-projektet sedan starten 2002. Deras berättelse bygger på den samtalsserie som också ligger till underlag för avhandlingsarbetet. Där berättade flera projektdeltagare om sin upplevelse av långtidssjukskrivning. Annika och Vanja har även kompletterat med en del uppföljande intervjuer med andra deltagare. Under arbetets gång har andra deltagare tagit del av det skrivna materialet och kunnat kommentera och komplettera. Ann-Christine Larsson har även hjälpt till med redigering av kapitel 1-7.

I kapitel ett beskrivs syftet med boken och hur skrivandet gick till i praktiken. Kapitel två handlar om vad den långvariga stressen gjorde med dem, både kroppsligt och psykiskt. I nästa kapitel diskuterar författarna olika roller som de har och hur deras identitet påverkas av sjukdomen. Kapitel fyra beskriver hur den goda arbetsplatsen bör se ut, men ger också en bild av det sjuka arbetslivet. Kapitel fem och sex berör vägen tillbaka till arbetslivet. Alla kapitlen bygger på projektdeltagarnas egna upplevelser och kan inte generaliseras.

I kapitlen finns även faktarutor, som tar upp aktuell forskning utifrån de diskussioner som Annika och Vanja lyfter fram. Faktarutorna har sammanställts av Ann-Christine Larsson i kapitel 1- 4 samt av Kristina Holmström, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, i kapitel fem och sex. Kristina har skrivit en C-uppsats, där hon intervjuat deltagare och representanter från arbetsgivare och försäkringskassan kring synen på rehabilitering. Vill du läsa mer om den forskning som hänvisas till så kan du i slutkommentarerna hitta anvisningar till varifrån materialet är hämtat. Mycket är hämtat från källor tillgängliga på Internet och kan laddas ner därifrån.

Därefter följer en kort beskrivning av det sammanhang som gjorde det möjligt för den här boken att växa fram. Detta görs av Ann-Christine Larsson som är forskningsassistent vid FoU centrum APeL och doktorand vid Institutionen för Beteendevetenskap, Linköpings universitet. Hennes avhandling kommer att bygga på den förståelse och förklaring kring begreppet empowerment som skapats tillsammans med de långtidssjukskrivna i PEOPLE-projektet. Här beskrivs kortfattat den förståelsen.

Boken avslutas med en reflektion från projektledarna i PEOPLE-projektet, Gisela Spak och Bengt Storbacka, Masugnen. De beskriver starten av projektet, vad de lärt sig genom att delta, men också vad de vill föra ut till andra. Gisela diskuterar lärdomar från att ha arbetat i ett partnerskap. Avsnittet avslutas med några fakta om utvecklingspartnerskap, sammanställda av Sofia Wistus, doktorand vid Linköpings universitet, som skriver en avhandling i ämnet. Det hela avslutas med några definitioner och vedertagna begrepp i sammanhanget.

Boken är skriven med ett något större radavstånd än vad som är brukligt. Erfarenheterna är att det ofta är svårt för många som har en utmattningsdepression, att läsa en alltför tätskriven text och därför har vi valt detta radavstånd. För illustrationerna svarar Jeanette Rapp, Lindesberg.

Boken har tillkommit via medel från EQUAL programmet, fas 3. Fas 3 innebär spridnings och påverkansaktiviteter av de erfarenheter som gjorts under fas 2 i utvecklingspartnerskapet PEOPLE, region Lindesberg. Den här boken är en del av dessa erfarenheter.

Se bokomslag
Beställ