I Sveriges tre storstadsregioner finns många så kallade ”utanförskapsområden”, områden där invånarna till stor del står utanför arbetsmarknaden trots att de ofta har både en hög utbildning och tidigare yrkeserfarenhet. Möjligheterna där för människorna att skaffa sig en egen försörjning genom företagande eller arbete är små. Skillnader i levnadsbetingelser blir därför stora mellan olika bostadsområden. 

Strukturfonder ska främja tillväxt och sysselsättning

Utanförskapsområden skapar sociala och ekonomiska spänningar som påverkar villkoren för enskilda individer som bor i områdena såväl som hela stadens utveckling. De områdena måste minska i antal och istället ska långsiktigt hållbar tillväxt och social sammanhållning främjas.

Tillväxtverket är förvaltande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Strukturfondsprogrammen har som mål att främja regional konkurrenskraft och sysselsättning. Inom programområdena Skåne-Blekinge, Västsverige samt Stockholm finns storstadsfrågorna med som ett insatsområde. Storstäderna och storstadsregionerna spelar en viktig roll för tillväxten både i själva regionerna och för hela landet. Det är också viktigt att svenska storstadsregioner tar tillvara sina möjligheter att konkurrera med andra storstadsregioner globalt.

APeLs uppdrag – sammanfatta på metanivå

Inom de tre storstadsregionerna drivs ett 30-tal projekt genom storstadssatsningarna. Tillsammans har de fått projektmedel på 200 miljoner kronor. På uppdrag av Tillväxtverket ska APeLs forskare Erik Jakobsson och utvecklingsledaren Karin Sjöberg, på ett övergripande plan studera projekten och beskriva hur väl de lyckas och vad de leder till. Studien ska därigenom även kunna ge en fingervisning om vad projekten kommer att få för långsiktiga effekter på samhället de verkar i. Forskningsprojektet sker i samarbete med Malmö Högskola, som också är projektägare. Projektledare är forskaren Mikael Stigendal vid institutionen för Urbana studier. 

Uppdraget är på metanivå, det vill säga här studeras resultaten från många projekt och deras samlade effekt, eller effekter, ska uppskattas. Forskarna kommer bl.a. att titta på rapporterna från den följeforskning som utvärderar de olika projekten. De kommer också att intervjua exempelvis politiker och andra relevanta aktörer i regionerna.

Viktiga forskningsfrågor

Den svenska storstadspolitiken vilar på två ”ben”. Den syftar till att bryta segregationen i storstäderna samt att skapa bättre förutsättningar för storstadsregionerna att bidra till nationell ekonomisk tillväxt. Forskarna har frågor om möjligheterna att ”gå” på dessa två ”ben”? Är det överhuvudtaget möjligt och vad finns det för svårigheter med att göra detta? De tycker det är särskilt viktigt att reda ut vad som närmare bestämt menas med de två ”benen” och vad som ingår i respektive ”ben”. Det är i förhållande till definitionen av innebörden som resultat kan bedömas vara lyckade eller inte, anser de.

”En särskilt kittlande fråga att forska på”, säger Erik Jakobsson, ”är om en ökad tillväxt i storstäderna verkligen leder till en minskad segregation. Finns det samband? Hur ser sambanden i så fall ut?”

Den övergripande forskningsfråga kan uttryckas som: Vad kan vi utifrån ett helhetsperspektiv lära av regionalfondens insatser för att befrämja sambandet mellan ökad tillväxt och minskad segregation?

Tidigare studier har visat på svagheter i det stöd för innovation och entreprenörskap som riktas till kvinnor. Det kan få en motsatt effekt om det får en för stark könsmärkning. Det krävs en djupare förståelse av kvinnors reaktioner inför olika stödformer liksom nya stödformer och metoder som utformas utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Fokus behöver förflyttas från den enskilde entreprenören till de faktorer på systemnivån som försvårar ett deltagande för kvinnor. Hur projekten lyckas lösa den problematiken, är en annan intressant forskningsfråga.

Andra angelägna frågor för forskarna är: Hur sker genomförandet i projekten och vilka aktörer är involverade? Tas resultaten omhand? Vem/vilka tar ansvar för att föra resultaten vidare? Leder resultaten till långsiktiga effekter och systempåverkan, och om så är fallet – hur kan vi förklara det?

Mer information kan fås av Erik Jakobsson eller Karin Sjöberg