Slutrapporten från utvärderingen av LPA-projektet är publicerad:

Svensson, H. (2012)
Utveckling av lärande på arbetsplatsen
Slutrapport för Kunskapsnavet i Kalmar, Mörbylånga och Torsås.
Läs rapporten här

Om LPA-projektet

En kompetensutveckling som kombinerar teori med de egna praktiska erfarenheterna ska ge erfaren men lågutbildad personal inom vård och omsorg formell behörighet som undersköterska. Därmed ökar både deras anställningsbarhet och deras chanser till fortsatt arbete.

APeL har uppdraget att bedriva följeforskning i projektet LPA, Lärande på arbetsplatsen, där praktiskt arbete kopplas till teoretiska kunskaper. Projektet finansieras av Socialfonden (ESF) och drivs i kommunerna Kalmar, Torsås och Mörbylånga samt i Södermöre kommundel. Målgruppen för LPA består till största delen av kvinnor inom vård och omsorg. Dels ska projektet ge en basutbildning till personal som saknar undersköterskebehörighet, dels en spetsutbildning till över 700 undersköterskor.

- Det särskilt intressant att undersöka hur kompetensutvecklingen kan anpassas efter deltagarnas förutsättningar – hur man kan förena arbete och utbildning och hur detta kan stödjas från både utbildningsanordnaren och arbetsplatsen, säger Helena Svensson, utvecklingsledare på APeL.

Tankarna bakom LPA-projektet

När arbetsgivaren omorganiserar i besparingstider är det de lågutbildade som får gå först. De har ofta lång erfarenhet och goda kunskaper inom sitt arbete men saknar den formella behörigheten. Lyckas projektet ge dem ny kunskap och formell behörighet stärks individernas självförtroende såväl som deras möjligheter till arbete. Även de som redan är undersköterskor får genom kompetensutvecklingsinsatserna en bredare och djupare kompetens.

”Tyst kunskap” valideras och kopplas till teori

Validering är ett viktigt redskap inom projektet och personalen ska genom den få sina kunskaper och erfarenheter synliggjorda, värderade och bedömda. Den erfarenhetsbaserade "tysta" kunskapen ska kopplas till teorin genom att deltagarna tar med sina observationer från det dagliga arbetet och diskuterar fallstudier. På så sätt kopplas teori och praktik samman till en helhet.

Skapa en lärande miljö

Genom inrättandet av studiehörnor och användandet av en nätbaserad lärplattform kommer man att skapa lärande miljöer på arbetsplatserna. Där ska kunskaper fås och delas i dialog med lärare, andra deltagare och de särskilda LPA-handledarna. Handledarna ska finnas i studiehörnorna där de ska fungera som stöd till de studerande samt organisera och leda lärande samtal i olika forum på arbetsplatsen.

- Vilken roll lärare och handledare kommer att spela och hur relationerna mellan dem, personalen och arbetsplatserna utvecklas är en viktig fråga i APeL:s följeforskning. I skapandet av lärande miljöer krävs nya sätt att samarbeta, säger Helena Svensson.

LPA-projektet har utvecklat en egen modell för lärande på arbetsplatsen. Från projektägarens sida anser man att metoden är innovativ och hållbar och nu vill man att följeforskarna utvärderar resultat och effekter med syfte att kunna sprida dessa till andra verksamheter.

Läs mer om LPA-projektet på ESF:s hemsida  

 Mer information: Helena Svensson, APeL, 070-422 34 50, This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it