Lärcentras roll som pedagogisk motor och aktör i kommunen för näringslivets kompetensbehov stod i centrum under en konferensdag i Örebro när projektet LC Komp bjöd in till debatt.

En av deltagarna var Henrik Kock, docent vid Linköpings universitet. Utbildning måste vara en strategisk fråga på ledningsnivå, annars lyckas inte kommunerna hjälpa företagen med deras kompetensbehov.
- Vi måste växla upp de här frågorna till kommunstyrelsen, säger Per-Olov Rapp, kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen i Sala.

Lärcentra inte med där de tunga besluten fattas

Lärcentras roll som pedagogisk motor och förmedlare av utbildning till näringslivet stod i centrum under en konferensdag i Örebro den 8 juni. Projektet LC Komp (Lärcentra som mäklare i kompetensförsörjning) bjöd in till debatt om sitt arbete som pågått i snart två år. Projektet har finansierats av Europeiska socialfonden. 

- Vi har haft många bra seminarier och diskussioner, men ganska lite verkstad. Lärcentra är inte med i de sammanhang där de tunga besluten fattas, konstaterade Anders Axelsson, utvecklingsledare vid APeL Forskning och Utveckling, som håller i projektet.

Malin Ljungzell och Anders Axelsson, utvecklingsledare, APeL Lärcentra eller andra utbildningsorganisationer i 22 kommuner i Östra Mellansverige har deltagit i LC Komps seminarier och med riktat processtöd från projektet arbetat med att utveckla sitt stöd till företag som behöver stärka sin kompetens.

Henrik Kock, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande samt studierektor för forskarskolan vid Helix vid Linköpings universitet, ställde frågan om det finns en övertro på lärcentra. Klarar de av att uppfylla sina roller som mötesplats, mäklare och motor? Han pekade själv på ett par förutsättningar för att lyckas:

- Man bör inte hålla isolerade kurser, utan koppla samman dem med annat, till exempel företagens verksamhetsplan och personal som arbetar i team.

Men en sådan integrerad strategi fungerar bara om det också finns en företagsledning som tycker att utbildning är viktigt och har idéer om hur den kan utveckla verksamheten.

- Utbildningsinsatserna måste ligga nära arbetet och det måste vara möjligt att använda de nya kunskaperna på arbetsplatsen, framhöll Henrik Kock. 

Preliminär utvärdering inför projektslut

LC Komp avslutas i sommar och en preliminär utvärdering visar att nästan alla deltagare trots svårigheterna tycker att arbetet har gett effekt. Det finns i dag fler aktörer att samarbeta med kring kompetensfrågorna än tidigare. Samarbete är nödvändigt för att få fart på utvecklingen, men på flera håll störs processen av intern konkurrens om vem i kommunen som ska sköta kontakten med näringslivet. 

- Det finns för många stuprör. Politikerna driver sin linje, näringslivsavdelningen en och vi en, noterade Robert Davidsson, kommunikationsstrateg i Vingåkers kommun. 

Margritt Block, utbildningssamordnare i Östhammars kommun och ansvarig för Öregrunds Lärcentrum, berättade om arbetet med att binda ihop politikområden och förvaltningar för att få till bästa möjliga stöd för företagen. När Bengt-Göran Backman flyttade till Öregrund för några år sedan blev han granne med Lärcentrum. Han fick hjälp, både med utbildning och att komma igång med sitt nystartade företag i musikbranschen. 

Bengt-Göran Backman, företagare i Öregrund

- Lärcentrum sa inte bara till mig att jag skulle söka en kurs, utan hjälpte mig hela vägen. Handpåläggning är viktigt, förklarade han.

I dag är Bengt-Göran Backman ortsansvarig i en av kommunens fem företagarföreningar och en viktig kugge i arbetet med att öka företagens intresse för lärande.

 - Vi företagare sitter inte passivt och väntar på att kommunen ska agera. Vi är aktiva själva.

Sigrid Hedin, Regionförbundet Sörmland, arbetar med den regionala kompetensplattformen och utgick även hon från företagarens perspektiv.

- Både företag och politiker måste kunna se ”what´s in it for me?”. Vi måste kunna visa dem hur de kan räkna hem nyttan, sa hon.

Gruppdiskussion

Tydliga uppdrag och mandat är viktiga förutsättningar för att lyckas, men politikerna ger oftast väldigt allmänna riktlinjer för vad lärcentra ska jobba med. Lindesbergs kommuns vuxenutbildning Masugnen är ett exempel på en förvaltning som vet vad den ska göra: Förverkliga ett centrum för arbetsliv och lärande i Dalkarlshytteområdet.

- Efter två år börjar vi se resultat, berättade utbildningskoordinatorn Magnus Sjöberg.

Han framhöll vikten av att all utbildning är förankrad i företagen och att både chefer och medarbetare är på det klara med varför den behövs. Utbildningen måste också utvärderas och följas upp, annars riskerar den att bara bli en bock i protokollet.

- Vi måste hjälpa företagen att använda den kunskap de anställda fått när de gått en kurs.

Magnus Sjöberg utbildningskoordinator vid Masugnen, ett lärcentrum i Lindesberg

Ett sätt att öka företagens medvetenhet är att ställa kritiska frågor och inte svälja deras egna beskrivningar av utbildningsbehovet. Den erfarenheten har även Kinda Lärcentrum dragit.

- Besvärliga frågor kan trigga igång utvecklingen, konstaterade utbildningssamordnaren Margrit Hensler.

 Text och foton Torbjörn Tenfält