Ett så kallat "varselprojekt" i Örebro län utvärderades av APeLs Malin Ljungzell och Erik Jakobsson. 

 Erik Jakobsson och Malin Ljungzell på slutkonferensen (Foto: privat)

På spridnings- och slutkonferensen för det ESF-finansierade projektet Kompetensutveckling för strategiskt viktiga företag i Örebro län 1 framkom att lärcentra kan användas som mäklare och samordnare när företagen kompetensutvecklar sina anställda. 

Den lärande utvärderingen har följt projektet som kom till under Europeiska Socialfondens första så kallade "varselutlysning", en utlysning under finanskrisens dagar. Ett viktigt resultat är att företagen har fått en mycket positiv upplevelse av projektet. Utvärderingen visar att det kom in i en svår tid när företagen gick varsel, uppsägningar och kännbara omstruktureringar, men att projektet lyckades stoppa en del av den nedåtgående utvecklingen. Företagen står idag bättre rustade för att möta upp- och nedgångar i produktionen och har effektiviserat sina arbetssätt för att stärka sin konkurrenskraft. 

De flesta individer som har fått delta i utbildningsinsatser vittnar om positiva effekter för dem i sin yrkesutövning, med ökade kunskaper och färdigheter, ökat självförtroende och en större delaktighet i en gemensam verksamhet.

 Lärcentra agerade snabbt

Kontakterna och samspelet med samordnarna vid respektive lärcentrum har utan undantag upplevts positivt av företagsrepresentanterna. Företagen har fått tillgång till medel till kompetensinsatser med hjälp av lärcentra som samordnare av utbildningsinsatser och den administrativa hanteringen för att hantera EU-medlen. De tre kommunala lärcentra agerade snabbt med politiskt gehör i den krisartade situationen och mobiliserade snabbt för att möta företagens behov av kompetensutveckling. Bland deltagarna är upplevelserna av utbildningarna övervägande positiva, men i någon mån blandade. Ett mönster utvärderarna tycker sig se är att deltagarna blir mer positiva när man förstår syftet med utbildningen – i ett individuellt eller ett organisatoriskt perspektiv – och när man förstår varför detta är viktigt – både för dem själva och för företaget. Deltagarna lyfter i intervjuerna mest fram de konkreta nya kunskaper, verktyg och färdigheter man har tillgodogjort sig, men även symboliska värden som exempelvis en bättre stämning bland personalen, ökad självkänsla och förbättrad kommunikation finns med bland deras intryck.

Utvärderingen visar att utbildningsinsatserna inom projektet till stor del har handlat om kurser och utbildningstillfällen i traditionella former, t ex med utbildningsleverantörer på plats på företagen. Två av företagen valde i stället att satsa på internutbildning. I ett av dessa företag utformades en instruktörsutbildning tillsammans med lärcentrum som underlättade omställningen av personal mellan avdelningar under de stora neddragningarna, samtidigt som företaget ser en långsiktig vinst med att kunna använda dessa instruktörer vid introduktion av ny personal eller framtida omflyttning av personal.

Projektet har hindrat varsel och uppsägningar

Utvärderarnas bedömning är att projektet har hindrat ytterligare varsel på flera av företagen. Utbildningsinsatserna har till största delen gällt de anställda som varit kvar på företagen efter flera uppsägningsomgångar eftersom flera av företagen inte hann komma igång med utbildningsinsatserna förrän efter personalneddragningarna redan börjat. Det finns även exempel på personer som under sin varselperiod fått del av utbildningsinsatser i projektet, vilket medfört att de blivit kvar som anställda i företaget. Ytterligare exempel handlar om att uppsagda personer som hann återanställas i företaget under projekttiden och även hann få ta del av utbildningsinsatser genom projektet. 

Läs mer om konferensen på temagruppen A&Os hemsida

Mer information kan fås av Malin Ljungzell eller Erik Jakobsson