Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med Migrationsverket ambitionen att göra ensamkommande barn- och ungdomsflyktingars mottagande i Sverige mer värdigt. Det finns ett stort engagemang för frågan men samverkan mellan de många aktörerna som berörs av frågan behöver stärkas, både på nationell och på lokal nivå.

Nytt! APeL utvärderar projektets fortsättning. Uppdaterad artikel om utvärderingen av det första projektet samt om nästa projekt kommer under mars 2012

Första projektet:

Projektet En nationell handlingsplan för ett värdigt mottagande av ensamkommande barn och ungdomar ska ta fram en handlingsplan som ska klargöra ansvarfördelning och ge förslag på förbättringar för mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller andra släktingar. Samtidigt som ansvarsområden klargörs behöver aktörer ute i kommunen utbildas. Projektet ska därför ta fram en ram för utbildningar som vänder sig till de olika aktörerna, främst till de som arbetar närmast barnen ute i kommunerna. Dessutom har projektet tagit fram en webbplats som innehåller samlad information om sådant som aktörerna kan tänkas behöva. Bakom projektet står SKL i samarbete med Migrationsverket med stöd av ERF (Europeiska flyktingfonden).

APeL utvärderar

APeL har uppdraget att genomföra en lärande utvärdering av projektet. Den lärande utvärderingen innebär kontinuerlig återföring av utvärderingsresultat till projekt- och styrgrupp och en diskussion och analys tillsammans med dem. Efter några återföringar och diskussioner kom en första mer detaljerad delrapport från utvärderarna i februari 2011. De konstaterade i den att projektet var efterlängtat. Behovet av kunskapsstöd och riktlinjer är angeläget och projektet ses som en viktig pusselbit i det engagerade arbete som redan bedrivs i olika kommuner och regioner. Men utvärderarna pekar också på några risker som behöver hanteras av projektets styrgrupp för att de uppnådda resultaten ska få effekter i framtiden.

Agneta Halvarsson, utvärderare på APeL och organisationsdoktorand i pedagogik vid Linköpings universitet, som tillsammans med Anders Axelsson utvärderar projektet, säger att: ”Utbildningen och webbplatsen är redan nu uppskattade av aktörer ute i kommunerna. För att man ska nå ända fram till ett värdigare mottagande behöver dock samordningen och samarbetet bli bättre i de flesta kommuner. Men, det är inte detta projekts syfte utan får bli en fråga att ta tag i med andra medel.”

Hur tas resultaten omhand efteråt?

Utvärderarna har dock inte bara studerat de konkreta resultat som ses i projektet. De har också frågat samarbetsparterna och andra nationella aktörer om hur handlingsplanen, webbplatsen och den ram för utbildningar som projektet har tagit fram ska tas om hand i framtiden. Utvärderarna har också ställt frågan om vad nästa steg i att utveckla dem kommer att bli.

”Det är här vi som utvärderare kan göra mest nytta i projektet”, säger Agneta Halvarsson. Skulle inte projektresultatet tas om hand av sina ägare, dvs. SKL och Migrationsverket, så finns en stor risk att de långsiktiga effekterna uteblir. Det är inte ovanligt att det blir så i både stora och små projekt. Det finns det forskning som tydligt visar. ”Men”, säger Agneta, ”det finns mycket som tyder på att just ensamkommande barn-projektet kommer att tas om hand av sina ägare. Det vinner alla de aktörer på som har en roll i att ta emot de ensamkommande barnen. Framförallt vinner de ensamkommande barnen. Det är ju i slutänden dem som projektet är till för.” 

För mer information om den lärande utvärderingen kontakta Agneta Halvarsson 

Länk till projektets webbplats