Forskningen är en viktig och integrerad del av allt arbete vid APeL. Det gäller när vi stöder utveckling, utvärderar och utbildar. Varför forskning är så viktig, vad den innehåller och hur den kan genomföras ska vi försöka beskriva här.

Vad är forskning?

Forskning innebär ett systematiskt sätt att undersöka, beskriva och analysera ett fenomen. Det innebär bland annat att man utgår från begrepp som definieras, att etablerade metoder används, att det finns en öppenhet i arbetet, att etiska regler tillämpas, att det sker en löpande dokumentation och publicering, och att resultaten kommuniceras med forskarsamhället. 

 

 APeLs forskning publiceras i
 böcker och artiklar

Varför forskning?

Forskningen är inget självändamål hos APeL, utan den ska bidra till att göra utvecklingsarbetet bättre och mer hållbart. Utvärderingarna ska bli mer professionella och resultaten mer tillförlitliga. Utbildningar ska bygga på forskningsresultat och ge deltagarna utrymme för kritisk reflektion.   

Vilka funktioner har forskningen?

Forskningen fyller flera funktioner som kommer alla dessa aktiviteter till del:

• Den ska ge sammanhang och överblick. Därmed ska deltagarna få en djupare förståelse och en bättre insikt i vad de håller på med.
• Forskningen ska visa på sambandet mellan en insats och ett resultat, men också på skensamband och cirkelresonemang. 
• Forskningen ska ge deltagarna perspektiv och kritisk distans. Den ska vara ett motgift mot trender och enkla lösningar. 
• Forskningen ska ge deltagarna ett ”lyft”. Det kan komma till uttryck som en inspiration och en ökad motivation att vilja förändra, en aha-upplevelse i form av en fördjupad förståelse, en vision om att saker och ting kan göras bättre, en insikt om vad som driver fram en förändring. På detta sätt blir forskningen en viktig, kanske en avgörande, drivkraft i ett förändringsarbete.

Vad forskar vi om?

APeL forskar om lärande på arbetsplatsen, bland annat om hur teori och praktik kan förenas, hur ett individuellt och organisatoriskt lärande kan gå hand i hand, och vad som krävs för att utbildningssystemet och arbetslivet ska kunna samverka i mer jämlika former. Vi forskar också om hur ett utvecklingsarbete kan göras mer hållbart. Det handlar bland annat om hur utveckling kan kombineras med vardagsarbetet. Hållbarheten påverkas av hur ett utvecklingsarbete ägs, styrs och leds. Både hållbarhet och spridning kan påverkas av samverkan i form av nätverk, partnerskap och innovationssystem. 

Vi forskar även om hur arbetslivet kan bli mer jämställt, hur chefer kan driva ett utvecklingsarbete tillsammans med de anställda, och hur nya koncept som mager produktion (lean production) kan implementeras.

Hur forskar vi?

Vi forskar med, inte på, deltagarna. Det är det som vi kallar en interaktiv forskning. Vad betyder det? Jo, att vi organiserar en gemensam lärprocess, där vi tillsammans försöker förstå och förklara ett visst förhållande. Det kan ske genom löpande återföringar av data, i analysseminarier, i gemensamma skrifter, eller genom att vi presenterar resultat tillsammans på konferenser och seminarier tillsammans.

Inget är så praktiskt som god teori, sa Kurt Lewin. Det ger svaret på vad deltagarna vinner på att forskare medverkar i ett utvecklingsarbete. Men vad vinner forskarna på det? För att förklara det har vi vänt på devisen: Inget är så teoretiskt som en god praktik. Människor i en organisation, som reflekterar över jobbet kan upptäcka samband, ställa intressanta frågor, visualisera en process, göra en kritisk granskning och på så sätt hjälpa till att ge nya insikter. Allt detta bidrar till en ökad kvalitet i forskningen.

Läs Forskningen är vår livsnerv, en intervju med APeLs forskningsledare, professor Lennart Svensson