Hem
- Forskningen är vår livsnerv
- Forskningen är vår livsnerv, att vi inte bara lär ut och konsultar, utan att vi lär tillsammans med dem vi jobbar med.
Det säger Lennart Svensson, forskningsledare vid APeL.
Engagemang i stora projekt för utveckling i arbetslivet har genererat forskning, böcker, rapporter, konferenser - och nya doktorer.
Det här är ingen lönsam firma, i gängse betydelse. Överskottet under åren har plöjts ner i nytt vetande, berättar Lennart Svensson. Han är professor i sociologi vid Linköpings universitet och anställd som forskningsledare vid APeL, som han för tio år sedan var med om att dra igång.
- Om man bara ska göra utvärderingar så behövs ingen forskning. Men om man ska bygga in ett ifrågasättande av hela ansatsen i ett projekt, då måste man ta fram teorier och begrepp.
- Vi är den enda FoU-enheten i Sverige som inte har någon basfinansiering. Vi liknar ett institut, men vi får hela tiden slita med att skapa utrymme för forskningen.
Och det är ett nyttigt slit, tycker han. Kvaliteten i arbetet och forskningen ökar i mötet mellan forskare och arbetsliv.
Han ser APeL som en brygga mellan utbildningsvärlden och arbetslivet. Företaget får ofta i uppdrag att stödja, utvärdera och följeforska på EU-stödda utvecklingsprojekt. Syftet är att ny kunskap ska genereras samtidigt som projekt och stora program tillförs vetenskaplig kompetens.
Fyrklövern
Ibland talar APeL-folket om att det behövs en "fyrklöver" för att en kompetensinsats ska bli hållbar. Där ingår deltagarna i en organisation, handledare ute på arbetsplatserna, chefer och arbetsledare, samt lärare som kommer utifrån.
Som exempel berättar Lennart Svensson om äldreomsorgen i en kommun, där det fanns problem med vårdtagare som inte ville ta emot personal från kommunen. Tillsammans med personalen utvecklade lärarna, chefer och handledare nya arbetssätt. Gruppen studerade vad lagarna säger om patienternas rättigheter och balanserade det med de anställdas erfarenhet och krav på rimlig arbetsmiljö.
- Då får man ett lärande samtidigt som man förändrar arbetet. Vi tror verkligen på att det förändrar arbetsplatsen att kombinera teori och praktik. Då blir jobbet både mer tillfredsställande och mer effektivt.
- Om man använder analysverktyg tillsammans med deltagarna så använder de sedan verktygen i sitt arbete, i sin verksamhet.
För att en insats ska bli hållbar krävs, förutom ny kompetens, även saker som tid avsatt för fortsatt reflexion, gemensamma strategier, checklistor, åtgärdsplaner, policys och politiska beslut.
Vågen
En annan metafor som används av APeL är balansvågen.
- Utbildningssidan är ofta för tung, det tippar ner där, säger Lennart Svensson. Det som behöver stärkas är sambandet med arbetet, organisationen.
APeL vill inympa arbetssätt och rutiner som finns kvar. Kritisk analys ska byggas in i en organisation. Utbildning och fortbildning ska inte bara vara att "åka på kurs". Det leder inte till förändring, och det var väl det som var meningen?
Ibland får "Bryssellogiken" för stor plats i projekten, tycker Lennart Svensson, alltså ett räknande och mätande av korta resultat.
- "Att utbilda tusen människor" kan beskrivas som ett mål, men det är ju bara ett medel för att nå något annat.
Risken finns att de långsiktiga effekterna blir svaga. Som när kommuner på 90-talet rev tomma bostäder för att uppfylla nationella direktiv, vilket förödde en hel del långsiktiga resurser.
- Eller när man ska skapa nya jobb men mest flyttar runt jobb mellan olika regioner. Eller när samhället stressar folk att starta eget. Finns jobben kvar efter tio år, frågar sig Lennart Svensson.
Fem disputerade
Så det finns en del kvar att forska på för APeL. Överskottet i rörelsen har bland annat använts för att delfinansiera doktorander. Hittills är det fem som har disputerat efter forskning inom APeL.
Och framöver? Enligt Lennart Svensson är ytterst lite klarlagt just om hållbarhet i projekt. Ett av APeL:s senaste bidrag är boken "Lärande utvärdering genom följeforskning", där författarna framför allt resonerar kring praktiska exempel. Hur man ska uppnå långsiktiga effekter är en viktig fråga inte minst i samband med projekt stödda av EU:s strukturfonder.
Boken finns både på svenska och engelska och ska kunna användas i hela EU.
Se mer under fliken Bibliotek
