‒ APeL har bidragit till att sätta arbetsplatslärande på kartan och varit duktiga på att skapa modeller för stöd till olika typer av utvecklingsprojekt.

Visst går det att arbeta effektivare och smartare om man får fortsätta att utvecklas i arbetet, menar Per-Erik Ellström, pedagogikprofessor med inriktning på lärande i arbetet, och ordförande i APeL:s stiftelse.
   Den traditionella skolningen i arbetet handlar om att härma handgrepp och metoder. Men i det postindustriella Sverige räcker det inte med upprepning, vi måste kanske vara mer innovativa än någonsin.
   ‒ Jag skulle tro att kreativitet är viktigare nu än tidigare eftersom komplexiteten tilltar på alla nivåer i företagen. Det är mer nätverksbyggande, mer komplexa metoder och arbetsrelationer.

Det här är företagen inte tillräckligt bra på, menar han.
   ‒ Nej, det sker snarare trots än tack vare företagens insatser. Här bör APeL kraftsamla, för att utveckla metoder att stärka kreativa processer.
   Det som behövs i dagens arbetsliv kan kokas ner till tre grundläggande frågor, menar Per-Erik Ellström: Vad gör vi? Varför? Hur skulle man kunna tänka annorlunda?
   ‒ Det handlar om att skapa plattformar för kritisk reflektion och lärande kopplat till produktionen, gärna med koppling till utbildningsanordnare.

Per-Erik Ellström har ägnat ett par decennier åt det formella och informella lärande som sker i anslutning till, grundat i och i samband med själva arbetet. Han har varit en föregångare när det gäller praktiknära vetenskapligt arbete där forskare följer arbetsplatser och organisationer, skaffar underlag för sin forskning och återför kunskap och reflektioner till brukarna under resans gång. Redan 1992 kom han med boken Kompetens, utbildning och lärande i arbetet.
   Som följd av den bakgrunden blev han ombedd att leda styrningen av APeL från start. Han står för grundtankarna och kontinuiteten, säger en anställd på APeL som kallar honom ”sverigebäst inom sitt område”.

Till vardags syns han på Linköpings universitet och leder där forskningscentret Helix som forskar om rörlighet ‒ hos människor och idéer ‒ och om rörlighetens betydelse i arbetslivet för lärande, hälsa och innovationer. Intensiteten kan skifta, men under 2009 jobbade där sju professorer, kring 15 doktorander och ett 30-tal disputerade forskare. Hösten det året publicerades rapporter från närmare 30 projekt.
   Forskarna kommer från flera kunskapsområden och Helix samverkar nära med näringsliv, offentlig verksamhet och fackliga organisationer. Det sker bland annat via återkommande partnerskapsmöten där folk ute i arbetslivet möter Helix-forskarna. Vid ett möte diskuterade exempelvis anställda på en ortopedklinik hur de kortade väntetider och köer genom att strukturera flöden, standardisera arbetssätt och skapa rutiner – lite åt Lean-konceptet.

I ett annat exempel undersöker man genom en lärande utvärdering hur en kommun arbetar med mentorskap som verktyg för kompetensväxling mellan generationer.
   Interaktiv följeforskning praktiseras även inom APeL:s verksamhet. Flera doktorander från Linköpings universitet har för övrigt under åren haft sin tjänst hos APeL, så där finns också samband.
   ‒ Vårt forskningsarbete inom Helix står och faller med det här utbytet med praktiker, säger Per-Erik Ellström som ser APeL som förvaltare av samma tänkande.
   ‒ APeL har bidragit till att sätta arbetsplatslärande på kartan och har bland annat utvecklat metoder för lärande utvärdering. Man har också byggt nätverk på ett imponerande sätt och sammanfört det här fältet i Sverige, säger Per-Erik Ellström.

Född: 1947

Bor:  Linköping

Jobb:  Professor i pedagogik med särskild inriktning på utbildning och lärande i arbetslivet. Arbetar vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Föreståndare för Helix, ett Centre of Excellence vid Linköpings universitet som stöds långsiktigt av Vinnova och ett tiotal partners från näringsliv, offentlig verksamhet och fackliga organisationer.

Personligt: Har varit brevbärare i Uppsala. Spelar inte golf. Reser gärna. Har forskningen även som fritidsintresse.

Länkat: Personlig hemsida hos Linköpings universitet.